Connect with us

Lokal

Kòrsou tin nesesidat di krea trabou i duna preparashon

Published

on

Raymond Gradus

Un opheshon ku semper ami tin kontra di e forma kon Ulanda (Polítika di Den Haag) ta mira i atendé ku Kòrsou, ta ku e ulandesnan ta haña ku mester tene e presupuesto den balansa mas ku tur otro esfuerso. Nunka e plakanan di Ulanda no ta pa imbertí den Kòrsou realmente. Un gran amigu di mi ku entre tantu ta den su mundu di bèrdat a splika mi ku semper Ulanda ta yuda di manera ku Kòrsou tin nèt sufisiente pa tene kabes riba awa, nunka no pa desaroyá i krese realmente pa bai padilanti. Tin konosedónan di historia ku ta bisa ku  Fransia ta trata su eks-kolonianan ku muchu mas realismo i komodidat. Mira por ehèmpel den kaso di orkan na Sint Maarten, Ulanda a sigui tene Sint Maarten na linia te awe, sin ‘come across’ ku ningun ayudo diimportansia. Ulanda ta benta e falta di su mal komportashon riba deskonfiansa den gobièrnu di Sint Maarten, ku gobernantenan di Sint Maarten lo hòrta e plakanan i hasi kosnan robes ku e plaka. Enfin, semper tin un rason pa Ulanda keda sin kumpli.

Den e relashon entre Ulanda ku Kòrsou ta presis meskos, e plakanan ku gobièrnu di Ulanda fia Kòrsou nunka no ta pa hasi invershonnan grandi di manera ku e pais aki por desaroyá i progresá di bèrdat. Esei ta hasi ku Kòrsou su debe serka Ulanda semper lo sigui krese di manera ku nos lo sigui ta dependiente pa semper. Ta p’esei ku binimentu di ekspertonan ulandes Kòrsou pa bisa kiko mester sosodé riba e isla aki, sea ta Berenschot, Wijze Heren, via IMF, awendia CFT, nada no a drecha, pasobra no ta e intenshon pa algu drecha na Kòrsou. Semper ta pa tuma medidanan fiskal i òf retirá trahadó masal for di gobièrnu i baha e volúmen finansiero ekonómiko pa nos isla keda abou. Ami ke tende presidente di CFT  dr. Raymond Gradus splika den su propio palabranan kiko CFT a logra pa Kòrsou. Nèt, nèt nada! Kiko tabata e ophetivo di CFT i kiko a resultá den realidat? Un tempu mi ta kòrda ku Ulanda tabata sumamente entusiasmá ku konstrukshon di prizon na Kòrsou. Esaki tabata zona komo si fuera ta e úniko kos bon pa Kòrsou, e fuente ku por hasi Kòrsou lusi den Karibe i den mundu, un prizon pa sera hende! Ta un eksperensia ku ta zona hopi straño, pero e ta sigui ripití, pasobra nos gobernantenan no ta studia nos relashon ku Ulanda. Nan simplemente kada biaha ta kuminsá di nobo. Gobernashonnan di turno na Kòrsou ta atendé Ulanda manera semper a sosodé, sumiso, slap i sin determinashon. Ta p’esei otro pueblonan den Karibe ta haña nos sin karakter ni prinsipio.

Ounke difísil, pasobra yunan di Kòrsou pa gran parti, nan deskonfiansa ta sinta den nan mes hendenan, mester skohe un otro ruta. Ta fásil pa yama kualke gobernante kurasoleño ladron, bandidu òf korupto i tur hende ta kere mesora. Kòrsou despues di tur e añanan di medidanan doloroso pa kueste loke kueste tene presupuesto di gobièrnu den balansa, no opstante tur e problemanan ku inesperadamente a presentá manera offshore ku no tei mas, Dokmaatschappij ku a kai patras, seramentu di refineria, e sirkunstansia na Venezuela ku a afektá ekonomia di Kòrsou, seramentu di nos aerolinianan ALM, DCA i Inselair,  hendenan a sinti nan obligá pa bandoná Kòrsou masalmente.

Enfin a yega e momento pa kuminsá kompletamente di nobo (from scratch) sin wak ni ripití nos propio fayonan di pasado. Ban pone tur energia den loke nos mes por, skohe pa krea trabou na Kòrsou a base di sektornan ku ta brinda posibilidat. Nos no tin skolnan di fishi mas, pero mester prepará nos hendenan pa hasi sikiera e trabounan ku e isla aki mes ta brinda. Strañeronan ku ta bin traha aki ta hasié pa por manda plaka na nan pais di orígen, esei ke men ku e plaka ei no ta bai sirkulá den nos ekonomia. Tampoko no ta responsabel sigui stèns siegamente riba turismo. E agènda di desaroyo i adelanto di Kòrsou mester ta nos agènda i no di Ulanda. Ta siudadanonan di e teritorio aki ta esnan promé responsabel pa e isla aki su progreso. Mi sa ku no ta nada fásil loke mi a trese padilanti aki, pasobra no a kustumbrá mira bondat den nos hendenan. Gobernantenan ku ke traha pa Kòrsou, mester ke pa nos isla progresá i ke sirbi e bienestar djaki.

Raymond Knops

Continue Reading

Lokal

Wowo di mundu ta dirigí riba Karnaval di Kòrsou

Published

on

By

WILLEMSTAD – Tin hopi interes di bishitantenan di eksterior pa karnaval di Kòrsou.Tin hopi turista ta riba nos isla i representantenan turistiko i tambe prensa internashonal ta na kantidat grandi pa kubri nos karnaval. Muryad de Bruin, direktor di Ofisina di Turismo a bisa ku CTB ta hopi kontentu pa tin karnaval bèk den su gloria kompleto manera e tabata semper. Prinsipalmente for di den region, entre otro Surnam, tin hopi turista na Kòrsou pa gosa di karnaval.
Pa motibu di Covid-19, ultimo dos aña, no por a organisa karnaval na di Kòrsou,. fisina di Turismo a prepara hopi bon pa e regreso di e fiesta grandi aki. Henter e siman aki, media internashonal ta di bishita na Kòrsou pa kubri e paradanan di karnaval, prinsipalmente esun grandi ku tuma luga mañan. Di e manera aki i ta mustra mundu tambe kon bunita nos karnaval ta.
De Bruin a bisa ku di tur e merkadonan di Korsou, tin representante turistiko e siman akin a Korsou. Ta trata di entre otro Hulanda, Colombia, Ecuador, Surnam, Merka i Republika Dominikana, ‘Nan ta kubri nos karnaval i dun’e e atenshon den publisidat internashonalmente’.
Henter e siman aki personal di e departamentu di produkto di CTB i ‘destination services’ ta riba kaya, pa host huntu ku ‘influencersnan’, i medionan di komunikashon. CTB ta guia i perkura pa e miho parti di Korsou ta bisto riba nan publikashonnan.

KONSIENTISA
Tambe komo ofisina di Turismo ta dedika atenshon na konsientisashon lokal. E direktor di CTB a a menshona ku durante di temporada di karnaval, ta konsientisa pa tene nos isla limpi. Esaki ta ta un kampaña ku ta tuma luga hopi luna kaba. E konsientisashon ta ku mester tene Kòrsou dushi i limpi. Den temporada di Karnaval, Ofisina di Turismo ta keda pone atenshon riba e asuntu aki, pa logra ku nos komo País, ta un país limpi pa nos mes pero tambe pa e bishitantenan.
CHATA tambe ta hopi kontentu ku karnaval ta bek, pasobra esaki ta hopi positivo pa e okupashon di e hotelnan i otro negoshinan ku ta relata na turismo.
Hans Slier, presidente di CHATA a bisa ku e okupashon dje hotelnan den e temporada aki ta hopi bon. Ademas, asina Slier ta bisa, eventonan manera karnaval ta no solamente ta hopi bon pa turismo pero tambe pa Kòrsou mes. Karnaval i otro festivalnan manera Jazz i Blues Fesitval, ta pone Korsou riba mapa internashonal loke ta hopi bon.

Continue Reading

Lokal

Análisis di krímennan di impakto haltu

Published

on

By

WILLEMSTAD – Den e periodo di 23 yanüari 2023 pa 30 yanüari 2023, polis a registrá i a analisá e siguiente aktividatnan kriminal.

Atrako
Kantidat: 5
Orario: entre 02.51’or. – 06.51’or. / 11.26’or. – 23.13’or. Sitio: Jan Noorduynweg, Dein, Pietermaai, Kanga, Mahuma.

Ladronisia di
vehíkulo
Kantidat: 4
Orario: entre 23.00’or. – 05.00’or.
Sitio: Marie Pampoen (2x), Pietermaai, Otrobanda.

Kiebro den kas
Kantidat: 8
Orario: entre 11.00’or. – 15.00’or.
Sitio: Pannekoek, Hoendenberg, Mahuma (2x), Rooi Catootje, Koraal Partier, Suffisantdorp, Julianadorp.
Partikularidat: Dor di kibra porta dilanti (mayoria).

Kiebro den negoshi
Kantidat: 3
Orario: entre di 00.00’or. – 05.00’or.
Sitio: Fokkerweg, Caracasbaaiweg, Souax West. Partikularidat: Dor di kibra dak i kandal (mayoria).
Kiebro den /na outo
Kantidat: 11
Orario: alrededor di 11.00’or. – 14.00’or / 23.00’or. – 05.00’or
Sitio: Caracasbaai, Noordkust, Otrobanda, Sabana bij Wespunt (3x), St. Wilibrordus, Habaai, Vredenberg Bij Kenchan(2x), Wespunt.
Partikularidat: Dor di kibra glas patras i bai ku piesa di outo(mayoria).

Violensia relashonal
Kantidat: 15

Orario: entre 00.00’or. – 03.00’or
Sitio: Otrobanda, Sucasa, Bonam, Oude Water, Marie Pampoen, Koraal Specht, Buena Vista, Monchi, Vredeberg bij Sta. Maria, Punda, Sta. Cruz, Jonisberg, West Groot St. Joris, Zuid Abrahamsz, Noord Zapateer.

Continue Reading

Lokal

JCI Dutch Caribbean a elegí i instalá su direktiva nobo

Published

on

By

WILLEMSTAD – JCI Dutch Caribbean lo kier informa ku a elegí i instalá su direktiva nobo pa e aña 2023. Sigun e presidente nobo di JCI Dutch Caribbean durante di e aña 2023 e organisashon lo proveé oportunidatnan pa desaroyo di liderzgo i empodera miembronan pa krea impaktonan positive den nos komunidat. Pues, pa e motibu aki e lema prinsipal di 2023 ta ‘Step Up’.

Junior Chamber International (JCI) su filosofia di ‘one year to lead’ tin e enfoke pa duna hendenan entre 18 pa 40 aña oportunidat di haña eksperensia den posishonnan di liderazgo.
JCI Dutch Caribbean su direktiva pa aña 2023 ta konsistí di e di 62 Presidente Shakira Sedney – Albertoe, ku asistensha di Sekretaria Jacqueline Candelaria, Tesorero Alasha Tejeda, Vise Presidente Ehekutivo Aldimir Vrutaal, Vise Presidente Sulmahine Penza – Kwidama, Vise Presidente Richards Martina, Asesor Legal General Vanessa Overman i Presidente Saliente Sulin S.F. Passial.
JCI ta un organisashon global di lidernan entre 18 pa 40 aña ku ta transformá hóbennan pashoná den lidernan kapabel pa medio di training, proyektonan, eventonan i programanan. JCI Dutch Caribbean ta konsistí di 5 organisashon lokal. Na Kòrsou, JCI Creative Leaders in Curaçao (CLIC), JCI Involvement Of Banda Ariba Curaçao (IOBA Curaçao) i JCI Willemstad. Na Aruba: JCI Young Active Leaders Aruba (YALA). Na Sint Maarten: JCI SXM A.C.T.I.O.N (Aspiring Change To Impact Our Nation).
Si bo ta interesá di desaroyá bo abilidatnan di liderazgo miéntras bo ta krea impaktonan positivo den bo komunidat, tuma kontakto ku JCI Dutch Caribbean libramente na dutchcaribbean@jci.cc.
Pa mas informashon di JCI general bishita www.juniorchamber.international.
Sigui nos riba Facebook, Instagram, LinkedIn @jcidutchcaribbean pa e último informashonnan di JCI Dutch Caribbean su aktividatnan.

Continue Reading

Trending

This shows content of element who has id="data"

Subscribe to Nobo Online

Unique insights and analysis on the stories that matter to the world

I'm already a member, take me to login